”Interkulturell kommunikation stärker patientsäkerheten”

– Det är helt vansinnigt att vi använder tolkstöd via telefon, vi missar ögonkontakt och ser inte om patienten verkligen förstår. Vi var väldigt missnöjda med hur det fungerade, trots att vi bokade dubbla läkartider fick vi inte alltid tag i tolken eller så dök patienten upp på en annan tid. Det ledde till stor frustration hos medarbetare och i och med flyktingskrisen förra hösten såg vi en ännu större brist på tolkar och i synnerhet sjukvårdstolkar.

Men de har, som de uttrycker det, fått stå i vind och försvara sitt projekt. Anledningen är att det saknas kunskap om området. Dels när det gäller tolkars utbildning men också vikten av att ha en god tolksed, att det handlar om kontaktdialog där en summa av budskapet överförs och inte om att varje ord ska direktöversättas. När Socialstyrelsen i våras släppte kartläggningen Tolkar för hälso- och sjukvården och tandvården, kände de att mycket föll på plats.

– Vi har jobbat med att kvalitetssäkra hur kommunikationen ges och uppfattas och det är skrämmande att se att mycket inte kan översättas och då sägs ingenting alls. Det krävs individer som kan den kliniska verksamheten.

Inger Engdahl och Erica Timlon berättar också om vikten av förståelse för kulturella skillnader, ord och sammanhang och betydelsen av att skapa tillit så att patienten känner sig trygg vid besöket. Att exempelvis använda Google translate, kan bli helt fel.

– Vi använder uttrycket ”ha en rullgardin för ögat”, direktöversätt det och patienten tror att vi är helt bakom flötet, säger Inger Engdahl med ett skratt.

– Det finns väldigt mycket språkkompetens ute på arbetsplatserna som går att använda mycket bättre. Med projektet har vi säkrat upp kvaliteten för en stor patientgrupp som tar mycket tid i vården, konstaterar Erica Timlon.