Väntetider ökar, men kan kortas

Väntetiderna i hälso- och sjukvården har blivit längre och skillnaderna mellan regioner, verksamhetsområden och enheter är fortsatt stora. Men det går att med särskilda satsningar korta dem.

Någonting är fel

Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Kvalitetsvård.se premium

Läs vidare – starta din prenumeration

Redan prenumerant?

Det visar en ny rapport från Socialstyrelsen. För att förbättra situationen måste tillgängligheten i vården följas upp bättre. Ett nytt förslag är att också utveckla remisshanteringen. I Sörmland har en satsning med ökad bemanning och läkarkompetens kortat väntetider på akuten.

Under perioden 2015-2018 ökade medianvistelsetiden vid landets akutmottagningar med 18 minuter, till 3 timmar och 39 minuter. Personer över 80 år och patienter vid större sjukhus är de som får vänta längst på akuten.

Även måluppfyllelsen i vårdgarantin har försämrats sedan 2014. Under december 2018 fick 85 procent av patienterna behandling i specialistvården inom 90 dagar, år 2014 var den siffran drygt 90 procent. Liknande utveckling kan ses för väntetiden till det första specialistläkarbesöket efter att remiss skickats.

– Tillgängligheten i vården är fortfarande en stor utmaning och en god tillgänglighet är av stor betydelse för befolkningens tilltro till hälso- och sjukvårdssystemet, säger Marianne Hanning, sakkunnig på Socialstyrelsen.

Med utgångspunkt i den försämrade utvecklingen fick Socialstyrelsen i maj 2018 i uppdrag av regeringen att utveckla uppföljningen av tillgängligheten med fokus på väntetider. Rapporten är nu klar och innehåller en kartläggning av akutväntetiderna nationellt samt fyra separata analyser: akutväntetider i Sörmland, tillgänglighet och väntetider i fyra regioner (Halland, Kalmar, Skåne samt Västra Götaland), väntetider vid sömnapné och CPAP-behandling samt huruvida produktions- och kapacitetsplanering bidrar till bättre tillgänglighet.

Analysen av väntetiderna för patienter med sömnapné visar att det finns betydande regionala skillnader i hur länge en patient får vänta. Utöver att organisationen av vården uppvisar en stor variation är det tydligt att gränsen för hur stora besvär patienten ska ha för att remissen ska accepteras är olika vid olika enheter. Detta försvårar en enhetlig bedömning av patienterna.

– Remissen som informationsbärare är viktig för tillgängligheten. Hur den bedöms och hur skyndsamt den kan hanteras påverkar hur länge patienten får vänta. Remissen är också en viktig utgångspunkt för att man ska kunna följa patientens väg genom vården och upptäcka var det går att göra förbättringar i tillgängligheten, säger Marianne Hanning.

I rapporten föreslås till exempel att remisser bör ha ett ID, liknande ett ärendenummer, så att det går att följa patientens vårdprocess, och vad som eventuellt hindrar ett effektivt vårdförlopp.

I analysen framkommer att personalbristen alltjämt är ett stort problem i regionernas arbete med att korta vårdköerna. I Sörmland har man delvis lyckats med en särskild satsning på att bland annat öka bemanning och läkarkompetens på akuten.

– Vi kan se att satsningen på att korta akutväntetiderna fungerade i Sörmland. Man ökade även antalet vårdplatser så att patienterna snabbare kunde skrivas in i slutenvården. Det fick positiva effekter för hela vårdsystemet, säger Marianne Hanning.

Rapporten visar också att ledarskap, styrning och verksamhetskultur inom vården är viktiga faktorer för om, och hur, man prioriterar arbetet med att korta köerna.