Administrativt arbete slukar läkarnas tid
Administration Nära hälften av en läkares arbetstid går åt till administrativt arbete. "Beslutsfattarna skulle behöva göra en konsekvensanalys av mängden krav" säger Daniel Castillo, författare till boken Papper pengar och patienter.
Studien bakom boken är ett samarbete mellan forskare vid Södertörns högskola och Linköpings universitet.
Någonting är fel
Läs vidare – starta din prenumeration
Genom att kartlägga 1,1 miljoner arbetade minuter vid elva olika vårdcentraler har de fått fram en unik översikt av undersköterskors, sjuksköterskors och läkares vardag. Dessutom har man gjort en kvalitativ undersökning genom djupintervjuer.
Halva tiden läggs på administration
Det är en administrativt nedtyngd vardag, ska det visa sig. Läkarna i studien spenderar i snitt 45 procent av sin arbetstid åt administration. Mer än de själva trodde före mätningen.
Så här mycket tid går till direktkontakt med patienter:
- Läkare: 45,2 procent
- Sjuksköterskor: 43,0 procent
- Undersköterskor: 43,5 procent
Så hur har vi hamnat här? Daniel Castillo, docent i sociologi vid Förvaltningsakademin på Södertörns högskola, ser flera förklaringar kopplade till NPM, New public management, som marknadsidéer, managementidéer och kvalitetsidéer.
– Men det är svårt att säga att det är NPM enbart, eftersom det är ett paradigm som innehåller många olika delar. Det som vi blivit mer intresserade av är den administration som har externa krav som källa. Det kan handla om rapportering till Försäkringskassan och olika kvalitetssystem och kvalitetsregister. Det är den administrationen som verkar ha ökat mest.
Mängden krav skapar problem
Varje krav i sig kan vara lätt att motivera – men det är mängden krav som skapar problem.
– Det finns 96 olika hälsodataregister. Det är antalet krav som tillsammans tar bort mycket fokus från kärnverksamheten. Här skulle man behöva rensa – och ställa krav på beslutsfattare att göra en konsekvensanalys. It-systemen skulle säkert kunna förenklas och förbättras också.
Daniel Castillo lyfter fram några olika exempel på saker som slukar tid: dels hanteringen av intyg till Försäkringskassan, där utvecklingen har gått från några rader med en diagnos till blanketter på kanske fyra-fem sidor som noggrant ska fyllas i.
– Dels handlar det om hantering av patienter i ersättningssystemet. Det är en del av den ekonomiska administrationen som blir en väldigt central del av arbetet, för skriver man fel så kan vårdcentralen gå miste om ersättningar.
Kontrollera att det blir rätt
Daniel berättar om vårdcentraler som anställt administratörer som bara har till uppgift att kontrollera att vårdpersonalen skrivit rätt.
Man skulle kunna tolka det som att allt högre ställda kvalitetskrav faktiskt sänkt kvaliteten i förhållande till själva kärnverksamheten – vården.
– Om man definierar kvalitet med att man vårdar patienter, då är det klart att kvaliteten riskerar att sjunka. Sedan finns det positiva saker med kvalitetssystem som att man får en uppföljning. Men den är delvis baserad på en trivial pinnjakt i dag. Vi ser att i slutet av året blir det ofta att man kollar vilka av regionens krav som man inte nått upp till. Då börjar man jaga pinnar. Det blir en målförskjutning. Det har vi sett från Polisen också. Det är faran med de här systemen.
Hur ser kraven ut?
Redan nu planeras för en uppföljning av studien och då handlar det just om att granska kraven i sig.
– Vi vill förstå kravkedjor och följa en administrativ arbetsuppgift uppåt i hierarkin. Vilka tjänstemän är inblandade? Hur har man dragit upp riktlinjer? Vi har skrivit lite om det här redan när det gäller skola och förskola, men vi vill ta det vidare, säger Daniel Castillo.
