Inga produkter i varukorgen.
E-journaler riskerar att leda till självcensur
En del personal ändrar sitt sätt att skriva när de vet om att patienter har tillgång till att läsa sina journaler på nätet.
En del personal ändrar sitt sätt att skriva när de vet om att patienter har tillgång till att läsa sina journaler på nätet. I vissa fall undviker de till och med att skriva saker i journalen som de vet kan vara känsliga. Många läkare och psykologer upplever också att risken för hot och våld har ökat sedan e-journalen infördes.
Någonting är fel
Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Kvalitetsvård.se premium
Läs vidare – starta din prenumeration
Redan prenumerant? Logga in och läs vidare.
Det visar de studier som Gudbjörg Erlingsdóttir, universitetslektor och docent i arbetsmiljöteknik vid Lunds tekniska högskola, och doktoranden Lena Petersson gjort på uppdrag av Afa Försäkring.
– Journalen är ryggraden i vården och måste ge tillgång till adekvat information. Om läkare blir mindre uppriktiga i sin dokumentation kan det i förlängningen påverka både patientsäkerhet och kvaliteten i vården, säger Gudbjörg Erlingsdóttir.
Utgångspunkten för studien var att ta reda på hur arbetsmiljön påverkas av e-journalens införande i Region Skåne. I projektet har de bland annat genomfört tre stora enkätundersökningar, två inom psykiatrin både före och efter e-journalens införande och en efter införandet inom den somatiska vården. Gudbjörg Erlingsdóttir berättar att digitaliseringen verkar ha påverkat olika typer av personalkategorier på olika sätt, men att det är läkare och psykologer som uppger att de upplever mest negativa effekter. Bland annat finns en oro för att patienten ska missuppfatta journalanteckningarna.
Enligt Gudbjörg Erlingsdóttir är det tydligt att införandet av e-journaler behöver förankras djupare internt – vad innebär det för personalen att patienterna kan läsa allt de skriver, direkt, innan det granskats för sekretessbedömning? Vad ska stå i journalen? Ska det skrivas på fackspråk eller vanlig svenska?
– Och vart tar informationen som utelämnats vägen? Vi hoppas kunna fördjupa studierna framöver och undersöka på vilket sätt sjukvårdspersonalen ändrar sitt sätt att skriva och hur detta hanteras internt, säger Gudbjörg Erlingsdóttir.
Resultat av e-journalens införande
Resultaten bygger bland annat på enkätsvar från tre enkäter till personal inom både somatisk vård och vuxenpsykiatri.
Jag är mindre uppriktig i min dokumentation sedan införandet av e-journalen:
Somatisk vård:
Läkare 22 procent
Psykologer 36 procent
Sjuksköterskor 10 procent
Vuxenpsykiatrin:
Läkare 38 procent
Psykologer 62 procent
Sjuksköterskor 18 procent
E-journalen påverkar risken för att jag ska bli utsatt för hot och våld:
Somatisk vård:
Läkare 23 procent
Psykologer 25 procent
Sjuksköterskor 13 procent
Vuxenpsykiatrin:
Läkare 42 procent
Psykologer 25 procent
Sjuksköterskor 23 procent
Rapporten från projektet E-hälsotjänsters påverkan på sjukvårdspersonalens arbetsmiljö, EPSA, publiceras i oktober. En presentation som hölls på Afa Försäkring om forskningsprojektet finns här.
